Längesedan jag skrev nu. Har inte varit läge. Har jag gjort slut med bloggen?

Kan man ju fråga sig.

Det är en grej jag tänkt på. När man pausar/tar 'ett break'/timeout/låter saker rinna ut i sanden. Och hur ok det är?

I vissa situationer är det helt ok, och skönt.

Med vänner är det ok att inte höras. Med träning är det farligt att hålla uppe. Och ingen skulle direkt engagera sig eller ringa i varningsklockor för att jag tagit 'ett break' från att följa 'Livet i Fagervik'. Överhuvudtaget verkar det absurt att ta ett break från en serie!

Och jag har tänkt på det att när man är ihop, så kan det där kännas tabu. Att inte ringa, inte höra av sig. Som om 'det är nåt' om man inte gör det, det börjar direkt betyda saker. Det blir spöken, av det hela.

Men egentligen måste det ju få vara så. Det måste gå att vara oanträffbar och att kanske dra iväg i tre veckor om man tvivlar och tvekar. Istället för att gå kvar och försöka hårdare och tillslut går allt bara på tomgång.

Men jag undrar, skulle jag palla för det?

Att någon jag var tillsammans med och älskade drog iväg i tre veckor och var oanträffbar och sen plötsligt kom tillbaka och då? Är allt som vanligt då?

Jag skulle förmodligen bli fruktansvärt arg och förbannat ledsen.

och när människan kom tillbaka skulle jag hata.

Men nånstans kanske det skulle varit värt det. Antingen för att det tog slut. Eller för att det höll.

Den möjligheten iallafall, ska nog vara där.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vi river scenen nu och jag ligger och drömmer om att pjäsen ska sättas upp och läggas ner, att Håkan springer med tre olika kavajer som han provar och en av dem har det kommit gul färg på så han lägger den åt sidan, sedan står vi allihop i ett avsläg...

  Alex Schulman slutade blogga ikvall, det ar lite trist, men vantat, the show must go on! Sas. Jag sitter har och funderar pa om jag ska ta ut hunden till havet en svang, men ju mer jag funderar dessto langre ner sjunker solen. Tangentbordet ar li...

Måste bara tillägga att en cigarr borde vara helt okej. Alltså kan jag med gott samvete gå och handla cigarr imorgon. Härligt! ...

  Varför gör jag det inte bara? Sätter mig ner och skriver. Nej, jag måste få tid till det. Säger jag till mig själv. Okej, när? Ja, typ tidigare idag till exempel, hade varit perfekt, eller igår, men absolut imorgon, imorgon har jag hela förmidd...

Jag kan inte beskriva den underbara känslan jag känner. Jag slapp bedövning och borrning hos tandis, det var riktigt trevligt. Hallelulja. Vädret är mulet. Jag börjar sent. Funderar på att ta en sväng med hunden, samt skriva ett par sidor.   ...